Sveriges Pippi Långstrumpekonomi fungerar tydligen fortfarande. Åtminstone enligt de senaste siffrorna från Statistiska Centralbyrån, SCB. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växte nämligen med 2,3 procent under andra kvartalet jämfört med samma period året innan. Exporten gav det största bidraget till BNP-utvecklingen, enligt SCB.

Måhända går det så bra för Sverige i en omvärld med krisande ekonomier därför att vi har ett Tillväxtverk. För några år sedan slogs Nutek, Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier ihop och bildade Tillväxtverket.

Nuteks uppgift var att stärka svenskt näringsliv och förbättra förutsättningarna för nyetablering av företag samt ökad tillväxt och livskraft i befintliga företag. Glesbygdsverket skulle främja utvecklingen i glesbygderna i synnerhet men även i landsbygden i allmänhet. Om man följer gårdagens nyhetsflöde så verkar det som det sammanslagna Tillväxtverket i huvudsak har främjat den egna personalens utveckling och välmående.

Under 18 månader har Tillväxtverket spenderat 16,5 miljoner på konferenser och interna utbildningar och av detta gick ungefär 7,5 miljoner åt till interna seminarier och representation, däribland spa-besök, vinprovningar och andra nöjesaktiviteter, rapporterade Dagens Nyheter i dag.

I slutet på maj hölls den årliga medarbetardagen, i år på Grand Hôtel i Stockholm, där bara notan för middagen gick på över 428 000 kronor, närmare 1500 kronor per person. Det är mer än dubbelt så mycket som myndighetens egna regler godkänner.

”Exklusiva slottsvistelser, middagar, vinprovning och spa – allt på skattebetalarnas bekostnad. Tillväxtverket har sedan 2010 konsekvent brutit mot sina egna regler för intern representation,” konstaterar Dagens Nyheter.

Tillväxtverkets ätande, drickande och andra spännande nöjen för den egna personalen har blivit en riktig skandal. Men är det inte just sådana aktiviteter, som en regering som infört Rut, Rot och Krog, anser vara tillväxtskapande?

Men skämt åsido, så är det naturligtvis allvarligt att statliga myndigheter slösar med skattemedel på de sätt som Tillväxtverket har gjort. Men än viktigare är kanske att man granskar vad denna myndighet åstadkommer. Bidrar Tillväxtverket överhuvudet taget till ekonomisk tillväxt?

På verkets hemsida kan man läsa: ”Som ett av världens rikaste länder har Sverige en potential för tillväxt i alla delar av landet. Likaså möjlighet att utveckla en hållbar tillväxt som tar hänsyn till att mänskliga resurser utvecklas och ekologiska värden bevaras.”

Men behöver verkligen ett av ”världens rikaste länder” ha ett ämbetsverk vars uppgift är att göra detta land ännu materiellt rikare. Däremot borde det ju finnas ett starkt motiv för att denna rikedom sprids ut åtminstone mer jämnt geografiskt. Men på den punkten verkar det som om Tillväxtverket har misslyckats kapitalt.

Medan storstadsområdena växer så det knakar, och väntas fortsätta att växa ännu mer, så avfolkas hela landsändar. Glesbygden har blivit allt glesare. Ett problem är säkert att Tillväxtverkets främjande av tillväxt betyder att man stöttar de krafter som bidrar till koncentration och centralisering.

Jovisst har Sverige möjligheter att välja en annan utveckling, eller ”potential” som man skriver. Men väljer man att skapa en mer jämn fördelning och bygga ett mer hållbart samhälle, så kommer man kanske i konflikt med det övergripande målet om att öka den totala ekonomiska tillväxten i Sverige.

Tillväxtverkets målsättning att skapa en ”hållbar tillväxt” innebär också en motsättning. I en ändlig värld där naturresurser exploateras i allt mer ohållbar takt kan man tvingas välja mellan att bevara ”ekologiska värden” och ekonomisk tillväxt. Det går inte att få både och.

Det kanske är viktigare för statliga myndigheter att planera för hur vi ska klara oss i en värld med krympande naturresurser, dyrare livsmedel och brist på drivmedel, än att arbeta för att göra av med mera av våra naturtillgångar. Det som hittills har varit en konsekvens av ständigt ökande tillväxt.

Och som sagt, just nu är Sveriges främsta bekymmer inte låg tillväxt. Enligt Statistiska Centralbyrån har ju vårt land blivit drygt två procent rikare än för ett år sedan.