Arbetslösheten är hög i Eskilstuna kommun och de sociala utgifterna ökar snabbt på grund av krisen. Men kommunens ekonomi är ändå stabil. Visserligen är kommunens skulder 3,8 miljarder kronor. Men Eskilstuna har också tillgångar, som lågt räknat är värda 5,8 miljarder om de kommunala bolagen, vars egna kapital är en halv miljard kronor, räknas in (se sidorna 12–13). Detta betyder att varje Eskilstunabos del av kommunens förmögenhet är drygt 20 000 kronor.

Men egentligen är säkert förmögenheten mycket större, eftersom det verkliga värdet av fastigheter och bolag är mycket större än de bokförda värdena. Kommunen äger till exempel över 200 fastigheter som är bokförda till ett värde av 1,5 miljarder kronor. Men skulle man i dag tvingas bygga lika många nya fastigheter som man har skulle det kosta upp mot 10 miljarder kronor, det vill säga nästan sju gånger så mycket som de nu är värderade till.

Det viktiga för en kommun är naturligtvis inte att ha en stor förmögenhet. Däremot är det naturligtvis bra att de bokförda tillgångarna är större än skulderna. De senare skapar ju en utgiftspost i from av räntor. Det är däremot svårare att se vad tillgångarna ger för intäkter. De kommunala bolagen redovisar naturligtvis sina vinster, men vad övriga tillgångar ger för vinster är svåra att mäta.

Eskilstuna kommun äger lokaler, skolor, förskolor, äldreboenden, fritidsgårdar, idrottsanläggningar, gator och torg, gatubelysning, vatten och fjärrvärmeledningar med mera. Sånt som behövs för att samhället ska fungera och kommuninvånarna ska trivas. Värdet av detta går inte alltid att räkna i kronor och ören.

Det är helt enkelt precis som kommunalrådet Jimmy Jansson säger: ”Det är ingen tävling i att äga utan man ska äga det som behövs för de kommunala verksamheterna.” Men samtidigt kan i dag en kommun välja vad man ska äga. Många kommuner har till exempel sålt ut sina energibolag. Det ger ett tillskott till den kommunala kassan.

Men samtidigt tappar kommunen intäkter och kontroll över en viktig verksamhet. För kommuninvånarna blir det då också svårare att påverka taxor. Det är allvarligt när verksamhet som innebär monopol övergår till privata intressenter, det gäller till exempel fjärrvärme.

Att Eskilstunaborna är delägare i en förmögenhet på mellan fem och tio miljarder kronor eller över 60 000 kronor var ger dem inga pengar att stoppa i den egna fickan. Men deras vinst består i att kommunens tillgångar levererar en verksamhet som kommer alla till del på ett eller annat sätt.

Detta uppväger mer än väl att de också är med och delar på en skuld på närmare fyra miljarder kronor eller nästan 40 000 kronor per kommuninvånare. Så länge som räntorna på den skulden inte är något problem finns det ingen ekonomisk anledning att sälja av några av kommunens tillgångar.