Det är inte bara regeringens skattesänkningar som hotar jobben i den offentliga sektorn. Även skatteavdragen för ”överklassnära tjänster” eller som regeringen kallar dem ”hushållsnära tjänster” rycker undan utrymme för satsningar på vård, skola och omsorg.

I år beräknar Skatteverket att subventionerna för dessa tjänster under år 2009 uppgår till 8 miljarder kronor. Detta trots att det som var högeralliansens paradnummer i valrörelsen, subventionerna för städning i hemmen, bara rör sig om drygt en halv miljon kronor. Det blev med andra ord inte så många vita städjobb. Desto fler byggjobb har det dock blivit. Intresset för att söka bidrag för att bygga om och renovera villor har blivit en stor succé.

Under en lågkonjunktur med överkapacitet i byggsektorn och arbetslösa byggnadsarbetare kan det naturligtvis vara samhällsekonomiskt motiverat med ett så kallat ROT-program. Vad det handlar om är att staten försöker uppmuntra fastighetsägare att tidigarelägga arbeten som ändå måste utföras.

Men regeringens ROT-program är – om man ska använda statsministerns egen vokabulär – en fusk-ROT, av två skäl. För det första är det bara ägare av egna villor och bostadsrätter som har rätt till den subventionen av reparation och underhåll. Det medför att resurserna inte går dit de bäst behövs, nämligen att rusta upp hyreshusområden med eftersatt underhåll. Regeringens bostadspolitik missgynnar redan tidigare boende i hyresrätt jämfört med andra upplåtelseformer. Fusk-ROT-en gör orättvisorna ännu större.

För det andra är regeringens fusk-ROT tänkt att bli ett permanent stöd för dem som vill reparera sin villa. Det betyder att det går att få subventioner även då det inte finns konjunkturskäl att stimulera byggsektorn.

Några hundratusen villaägare kan få upp till 100 000 kronor i subventioner för att de rustar upp och ser till att deras hus får ett ökat värde. Samtidigt som det saknas resurser att underhålla hyresbostäder i utsatta bostadsområden.

Genom att införa skatteavdrag för dessa tjänster har regeringen gjort ett val, som är i linje med dess övriga politik, nämligen att ge mer till dem som har. Effekten av dessa skattesubventioner blir att staten får 8 miljarder kronor mindre att spendera. Pengar som skulle ha kunnat användas till jobb inom den offentliga sektorn.

LO-Tidningen har räknat ut att dessa pengar skulle räcka till en lön på 25 000 kronor per månad plus sociala avgifter till 19000 heltidsanställda personer i offentlig sektor, till exempel lärare, undersköterskor eller poliser.

Högerregeringen har för vana att försvara alla sina bidrag och skattesänkningar som en satsning på jobben.

Men när man tittar närmare på deras politik så handlar det mer om att flytta jobb från den offentliga sektorn till den privata. Regeringen skapar tjänster och arbeten som gynnar redan välbärgade människor på bekostnad av viktiga uppgifter i samhället.