Blogg - publik

Till Lissabon

• Prenumerera på inlägg

Blogginlägg

1. Life's a Beach!

   • 22 jun 2009 00:44

   Jag har bytt färdmedel ett tag efter allt cyklande.

   • 0 kommentarer

2. Vi är framme!

   • 14 jun 2009 12:56

   Efter en olidlig sista etapp som aldrig verkade vilja ta slut (34 grader varmt, lukten av sardiner eller slakteri, frustande bilar, döda djur i vägrenen och skräp längs diken) la vi tillslut handen på Padrao S Discoviminto-monumentet i Lissabon!

   450-500 mil har vi nu cyklat bakom oss. Där och då kände jag att jag inte kunde cykla en meter till och ‘zombie-cycling’ blev ett nytt begrepp när vi cyklade den sista milen hem till Nuno, Gustavs Portugisista kompis där vi skulle bo.

   Lissabon hade dragit till med stor fest för oss (eller kanske var det så att de firade sitt helgon St Antonio), men vi undrade hur vi skulle orka kalasa loss efter att ha cyklat i 8 timmar (eller cyklat i 2 månader, beroende på hur man ser det)

   Efter 30 minuters powernap (se: däckning) och en liten grillfest på terassen hos Nuno (sardiner, grillade, en hel låda) begav vi oss ut med Portugiserna i natten. Gatorna var fulla med folk, sangrian bubblade ur kranarna och små lokala band med dragspel trängdes med bersprängare med oldschool-disco och spontandans på de smala kullerstensgatorna.

   Vi kom hem klockan 07:15. Sensmoralen av det hela kan således vara den fina att människan har ofattbara inre kapaciteter.

   Och: kan vi cykla genom hela Europa, kan du ta cykeln inne i stan!

   • 0 kommentarer

3. Vi har passerat sista gränsen och börjar närma oss målet!

   • 10 jun 2009 00:55

   På väg in till staden Porto på västkusten. Gatorna är lika krackelerade som Maryland cookies. Det regnar, skiner sol och blåser om vartannat. Gustav har cyklat i förväg för att hinna få nyckeln av vår host för kvällen, jag är småfebrig och lunkar de sista 4 milen själv.

   Vi har följt vägen N 13 hela tiden och det har fungerat finfint. Sedan Gustav cyklat i förväg har en del bilar med karlar tutat och vinkat väldigt uppskattande. Ja hej hej. Efter ett tag börjar dock en del bilar tuta på ett mindre uppskattande sätt och helt plötsligt blir vägen tvåfilig. Det står 70 på hastighetsskyltarna men bilarna visar på annat!

   Jag finner mig själv hålla andan cyklandes på en smal, 30 cm skrovlig vägren med tung trafik på min ena sida och ett slitet vägräcke på den andra. Mamma skulle inte gilla det här. Nu åker den neongula superheta reflexvästen på, fast detta känns ju långtifrån safe. På väg in till Paris kände jag ändå att ”De ser mig...”, nu känner jag mer att ”De ser mig, and they don’t give a damn!”

   När så N13-skyltarna helt plötsligt går upp i rök, vägrenen upphör att existera och 4 filer pepprade med bilar stupar ner under en viadukt säger jag tack och hej och svänger av. Hamnar i en förort och plötsligt kan jag höra mig själv tänka igen. Så skönt. Snitslar mig förortsvägen in till stan.

   Välkommen till Portugal.

   • 0 kommentarer

4. Bombanfall vid Spansk-Portugisiska gränsen.

   • 7 jun 2009 20:22

   "Elin! Du måste vakna! De bombar utanför!" Klockan är kanske 2 på morgonen och jag väcks av att Gustav rusar runt orolig på hotellrummet.

   Jag, som sover med öronproppar måste först ta ut dem och sätter mig sedan upp. Hör några enorma dån en bit bort.

   Gustav vankar av och an och tar sig ut på balkongen utanför fönstret. "Det åker massa bilar utanför! Vad ska vi göra?"

   Bombanfallet upphör och jag funderar först på att glömma att detta någonsin hänt och somna om. Eller borde man pallra sig ner till receptionen och höra vad det är för krig som försiggår? Logiken får mig att välja det förstnämnda. “Nu sover vi” säger jag.

   Morgonen därpå är Gustav fortfarande skärrad, och efter att vi betalat rummet frågar jag farbrorn i receptionen vad det var som hände inatt. "Åh! Det var bara stan som firade lite att Barcelona vunnit ligan..."

   Fotboll alltså.

   P.S 1: Hörde förresten att Sverige förlorat mot Danmark. Jag är inte förvånad! Jag är till och med lite lite skadeglad. Hehe.

   • 0 kommentarer

5. Ryggradar, regn regn regn och fiffiga uppfinningar.

   • 6 jun 2009 18:05

   Okej det är inte så varmt längre. Det har regnat i två dagar och vi är helt slut efter att ha cyklat upp på toppar efter toppar, med namn som till exempel “la espina” (ryggraden, på spanska. Jag anade oråd när skyltarna började indikera dit.)

   Först var det ganska skönt med lite regn, lite som att någon hängt upp en sprinkler ovanför cykeln. Kanske är det att föredra i eviga mördaruppförsbackar snarare än stekhet sol. Men när bergen steg upp bland molmen och vi var därinne i dimman någonstans och trampade och praktiskt taget inte såg någonting, då kände vi att nu får det allt börja gå utför. Och det gjorde det tillslut – i 3 mil!

   Inatt har vi bott i Lugo hos Olga, en couchsurfare som gillar judo och skidåkning och som arbetar som läkare. Hon var supertrevlig och visade sig ha världens största lägenhet. I morse visade hon oss en boll, Eco Bola, som man slänger in i tvättmaskinen istället för tvättmedel. Den ser ut som en blandning av en hundleksak och ett UFO och håller i 3 år (=tre års förbrukning av tvättmedel m.a.o!) Den verkande mekanismen är något keramiskt som verkar smutslösande utan att ge något kemiskt avfall alls. Hela hennes skeptiska släkt har nu en sådan när de tvättar. Smart!

   • 0 kommentarer