Under flera år har han berättat att han lidit av psykiska problem. Han har även ställt upp med bild och namn i flera läroböcker där han berättat sin historia; senast i en lärobok av Anita Kangas Fyhr, som undervisar på bland annat Mälardalens högskola och komvux, skrivit flera läroböcker, böcker om psykiatri.

– Det är inte vanligt att gå ut på det viset i kurslitteratur. Jag har ställt upp för flera forskare så att deras elever inte bara få anonyma fallbeskrivningar.

”Blev tystare och tystare”

Khai Chau kom till Sverige från Vietnamn 1979. Då var han tolv år. Efter kortare tider i Åhus, Sätrabrunn och Surahammar flyttade han tillsammans med sin familj till Eskilstuna 1984. Han gick nian på Stålforsskolan och sedan fyraårig teknisk linje på Rinman. Sedan var det dags för lumpen på P 10 och det var i slutet av värnpliktstiden problemen började.

– Jag funderade mycket på livet och döden och blev tystare och tystare och mer sluten. Jag hade inget hopp om livet, berättar han.

I juni 1990 lades Khai in på psykakuten i Eskilstuna första gången. Men han har kämpat sig tillbaka och har knappast någon kontakt alls med psykiatrin i dag.

Attitydambassadör

Han blev aktiv i RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa. De första gångerna han var där ville han vända i dörren, men blev sedan allt mer aktiv och sitter i dag med i förbundsstyrelsen.

Tack vare sin öppenhet har han utsetts till attitydambassadör av Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, och NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa. Han uppgift är att arbeta med att förändra människors inställning till psykisk ohälsa.

– Det finns fördomar. Man vågar inte säga på jobbet att man har psykisk ohälsa, och när man blir sjuk så bryter man alla band och byter jobb. Det är ju inte som när man brutit benet, eller har diabetes, säger Khai, och fortsätter:

– Man kan ju undra hur många på exempelvis Mälardalens högskola som har psykiska problem och sedan blir sjuka för att bara försvinner utan att någon engagerar sig.

Fortfarande fördomar

I början på 2000-talet började han plugga till farmaceut i Uppsala. Under den första terminens praktik på ett apotek valde han att berätta direkt om sina problem.

– Jag lade upp alla korten på bordet och fick en stor förståelse, om jag hade börjat spåra ur hade de kunnat hjälpa mig. och ju tryggare man känner sig, desto mindre risk för att det ska spåra ur, förklarar Khai.

Och det finns fortfarande fördomar mot dem som är psykiskt sjuka, även om Kai tycker att det blivit bättre med åren. Han menar att det är viktigt att ändra alla negativa attityder som finns i samhället.

– De finns inte bara bland allmänheten, utan också inom vården. Psykisk ohälsa kan botas, och omgivningens engagemang och förståelse är viktigt, avslutar Khai Chau.