Vänta nu, vem sa vad till vem? Killen till tjejen eller tvärtom?

Dessa två frågor har min skäggbeprydda mun yttrat på turkiska fler gånger än jag kan minnas. Anledningen är inte helt uppenbar för den icke-insatte, men den som likt undertecknad har gett sig tusan på att bemästra ett turkiskt språk vet precis vad jag menar. Det är nämligen så att samtliga turkiska språk har det som många svenska feminister våldsamt suktar efter i sina jämställda drömmar – hen. Naturligtvis inte ordet i sig (man säger o istället) men i språklig mening och funktion exakt samma sak.

Vid första anblick kan det tyckas vara föredömligt, för att inte säga märkligt, att turkarna tycks ligga hästlängder före det självutnämnt jämställda Sverige. Och som argument för bruk av hen kan man helt klart peka på hur naturligt turkarna lyckas ignorera personers kön utan att tumma på språkförståelse och skapa total förvirring. Kan de så kan vi! Men det vore fel. För det första behöver absolut inte ett visst språks egenskaper vara naturliga, eller ens finnas för den delen, i ett annat språk. Det kan gälla uttal; turkarna tror exempelvis att jag har lungemfysem varje gång jag andas in och säger ja samtidigt – något som är mycket vanligt i Sverige. Ta 10 sekunder, testa så får du se.

Även grammatiskt sett finns det skillnader.

After John arrived at Jimmy’s house he kissed his wife.

Vems fru är det som blir kysst av vem egentligen? Frånvaron i engelskan av en grammatisk motsvarighet till sin/sitt/sina kan leda till en språklig förvirring som vi slipper i svenskan, men som förmodligen inte håller engelsmännen vakna på nätterna.

Ett annat exempel är hur Indoeuropeiska språk, däribland bland annat svenska och spanska, är rika på oregelbundna verb, medan turkiska knappt har några alls.

Dessutom så är väl hen ett försök till att göra vårt samhälle (ännu mer) jämlikt, vilket rimligtvis borde betyda att könlösa pronomen har en synbart positiv effekt på kvinnans livssituation i ett land där de används. Om så vore fallet kan man ju fråga sig varför en turkisk kvinna mördas varje dag i hedersrelaterade brott, trots att språket nu är så där vackert jämlikt? Om inte, vore det väl endast ett slöseri av tid och resurser på banala språkdetaljer. I synnerhet när det beräknas finnas 70  000 unga människor i Sverige (merparten tjejer) med invandrarbakgrund som lever under hot bara för att de vill vara med den de älskar. Vad är viktigast?