Sök på Folket

Torsdag 2 september 2010

Lina Karlsson

Publicerad 15 september 2009
Textstorlek 1 2 3

Jag har ingen anledning att klaga - tydligen

Relaterat

Jag har precis fått en mäktig Aha-upplevelse. Det har jag Expressens ledarskribent Sakine Madon att tacka för. I Expressen skriver hon att vi studenter (ja, vi benämns som en enda homogen massa) egentligen har det väldigt förspänt. Att vi klagar för mycket och borde sluta med det. Att vi ska vara glada över att man kan ta studielån. Att vi ska sluta gapa efter mer. Förstår ni vad befriande det här känns. Äntligen talar någon om hur det faktiskt ser ut. Hur vi studenter reellt fungerar. Det känns skönt att få det svart på vitt. Vilken insikt!

Innan jag läste om hur bra vi faktiskt har det hade jag aldrig funderat på vilken fin fördel det är att man kan ta lån för att studera. Någon tacksamhet hade jag heller aldrig känt. Det enda jag ägnade min tid åt var att sitta på min privilegierade röv och gnälla hela dagarna. Lat var jag också. Men nu har jag blivit upplyst.

Det verkar inte funka att både vara nöjd över möjligheterna som finns och samtidigt vilja kräva lite mer så jag antar att vi måste sluta gaffla om att studielånet är för lågt. Det här med att det är inflation kanske vi får ta och förtränga helt enkelt. Vi får ju faktiskt studiestöd och det är ju det viktiga. Att det ändå är ett lån vi pratar om – ett lån som vi kommer att få betala tillbaka med ränta – hör inte till saken. Räcker inte CSN-pengen är det bara att jobba extra. Det tycker Sakine Madon i alla fall.

Hon skriver inte något om var alla dessa jobb egentligen finns, men ja, det kan ju inte vara så förbannat svårt. Kan en student kan väl alla? Kan jag kan väl du? Heltidsplugg är ingen godtagbar ursäkt. Vi kan också ta till de sparknep som Sakine Madon anförtror oss. Som att låta bli att köpa hämtkaffe från Seven Eleven och laga matlådor i stället för att äta ute och att strunta i att köpa dyra märkeskläder.

Tänk vilken revolutionerande fakta. Jag måste genast avslöja det till mina klasskamrater som har barn och till dem som har snordyr andrahandshyra och till dem som inte har något extrakneg och till alla andra också för den delen. Vi kommer ju att spara skitmycket pengar när vi slutar med de dumheterna.

Sakine Madon tycker att det kan vara okej att öka studiemedlet till särskilt utsatta studenter. Som de som är ensamstående med barn till exempel.

Problemet är bara att Sveriges Förenade Studentkårer kräver en generell höjning. En höjning som innefattar alla studenter. 1500 spänn är kravet.

Tack vare Sakine Madon inser jag att det faktiskt är att det är att gapa efter lite för mycket. Har man det okej ska man nöja sig. Har andra det sämre än en själv ska man inte klaga. Vi behöver inte de där extra 1500 kronorna. Hade jag inte läst den där ledaren hade jag nog aldrig kommit på det själv. Aha-upplevelse var ordet.

Senaste kommentarerna:

Skrivet 16 sep 2009 19:33 Lina Karlsson (Ej registrerad)

För det första är texten ironisk. Jag är självfallet tacksam över att det går att ta studielån - det är en otrolig förmån som gör att människor får en ekonomisk möjlighet att studera. Men man kan både kan vara tacksam och ändå vilja sträva efter att få det bättre. Det är inte så att jag omedveten om att andra har det sämre ställt än studenter. Det håller jag med om till fullo. Jag har heller aldrig sagt att studenters situation är likvärdig med reell fattigdom. Men jag går inte med på resonemanget att man ska sluta förbättra människors situation inom ett område för att det är värre inom ett annat. I så fall skulle vi lika gärna kunna sluta med all samhällsförbättring med hänvisning till argumentet "någon annan har det sämre".
Vissa studenter klarar sig säkert utmärkt på studielånet, andra gör det inte. Vi är ingen homogen massa. Men faktum är att många studenter HAR svårt att få ekonomin att gå ihop.

Skrivet 16 sep 2009 19:36 Lina Karlsson (Ej registrerad)

(forts...)

I storstäder som Stockholm eller Göteborg är exempelvis såväl mat och bostadspriser högre än på mindre orter. Andra studenter har barn eller måste pendla från annan ort.
Det förväntas ofta att studenter ska jobba samtidigt som de pluggar heltid för att klara av sin ekonomiska situation. Alla studenter får inte jobb, även om de vill. Dessutom är olika utbildningar olika krävande, många av dem kräver åtta timmars studietid per dag och då blir det svårt att hinna jobba extra. Alla har inte samma förutsättningar och återigen - studenter är inte en homogen massa.


Till sist: Med snordyr andrahandshyra menar jag just snordyr andrahandshyra och ingenting annat. Jag pratar inte om lägenheter i innerstaden. I Stockholm och i Göteborg och Lund råder exempelvis bostadsbrist och i många fall tvingas studenter hyra såväl rum som små ettor till överpris för överhuvudtaget ha någonstans att bo - andrahand är dyrt oavsett område och antal kvadratmeter.


Skrivet 22 sep 2009 22:04 Anonym (Ej registrerad)

Ologiska argument. Jag håller med den personen som sa att det är bättre att kassörskorna på ICA borde kunna köpa sin egen mat innan de ska betala våran mat, jag är också student, i Uppsala. Bostadsbrust, ja visst. Men också det går att lösa, om man anstränger sig lite. Jag menar, kan man tänka sig att bo lite mindre centralt går det absolut att hitta rum att hyra för en billig peng. Så är det faktiskt. Det handlar mer om hur mycket man vill. Kalla det lite väl individualiserat om du vill. Men det var ju så du ville ha det. Vi är ju ingen homogen massa. Eller hur?

Skrivet 23 sep 2009 13:50 Tirim (Ej registrerad)

Vi kan räkna lite på fakta:

En vanlig student utan barn får ca 7800 kr/mån totalt, där ca 2600 är bidrag och resten lån. Om man då har en hyra på 3500 har man 4300 kr kvar. Dra sedan bort minst 1000 kr/mån på studentlitteratur - det är så mycket kåren räknar att genomsnittsstudenten lägger ut - så har du 3300 kr kvar.

Sen kommer maten. Konsumentverkets kalkyl för hur mycket en kvinna 18-30 år äter för (och då är det räknat på att hon gör matlådor) är 1580 kr/mån. Män äter för ca 2000 kr/mån. Dessutom finns det andra kostnader, exempelvis hygienartiklar, kläder/skor, mobiltelefon och vad konsumentverket kallar "fritid/lek". Konsumentverket räknar med 1420 kr för detta.

Då hade vi plötsligt bara 300 kr kvar. Och då har vi inte räknat med el, hemförsäkring, andra försäkringar, eventuella mediciner (bara P-piller kostar runt 100kr/mån), tvätt- och sköljmedel...

Tycker ni fortfarande att studenter ska hålla tyst och vara tacksamma för vad de får, utan att fråga om mer?

Skrivet 23 sep 2009 13:56 Tirim (Ej registrerad)

Dessutom vill jag bara påpeka ett par saker:
- Lånet, som utgör största delen av studenternas pengar, betalas faktiskt tillbaka av de allra flesta.
- Bidraget betalar vi indirekt tillbaka när vi är färdiga med våra studier och arbetar och betalar skatt.
- Om ingen utbildade sig (eller, om bara de som hade råd gjorde det) så skulle det dels vara brist på arbetskraft och mycket högre arbetslöshet i Sverige. Låter det mer lockade? Det skulle dessutom bli en mycket större klyfta mellan fattiga och rika - som o USA. Vill vi ha det som dem?

Till syvende och sist handlar det helt enkelt om att vi studenter också gärna skulle vilja ha lite guldkant på vardagen någon gång ibland, men utan att vara tvungna att äta nudlar med ketchup resten av månaden...

ps. Om inte kassörskan på ICA kan köpa sin egen mat borde hon väl byta jobb, enligt tidigare kommentatorers resonemang? ds.

Innehåll

Annat innehåll

LokusJobb LokusMotor LokusKöp&Sälj LokusBostad LokusResor Lägg in annons Tipsa oss Prenumerera Kontakta oss

Senaste nytt

TEMABILAGOR

Klicka på bilden här intill för att läsa vår senaste temabilaga som pdf-tidning!

Mest lästa

Krönikörer

Koncernens övriga företag




Kontaktinformation

RSS

Med Folkets RSS-flöde håller du dig på ett enkelt sätt ständigt uppdaterad om vad som händer i omvärlden - både lokalt, inrikes och utrikes.

Här hittar du
Folkets RSS-flöden:
http://folket.se/rss

PRENUMERERA

VILL DU VETA ALLT?
VI GER DIG KOLL!

Beställ din prenumeration här!
Välj bland månadskonto, 3-, 4-, 6-, och 12- månadersprenumeration.

Mer info & aktuella erbjudanden »

FÖRETAGS-
ANNONSERING

Tel 016-177500
Fax 016-177505

Annonsbokning, material och förfrågningar
E-post: annons@folket.se

För mer info »

KONTAKTA OSS

Folket
Rademachergatan 16  |  Postadress: Box 368, 631 05 Eskilstuna
Tel 016 - 177500 (vardagar 08.00-17.00)

Redaktionen: redaktionen@folket.se
Webbredaktör: webmaster@folket.se
Marknadsavdelningen: annons@folket.se
Utebliven tidning 010-1101800 (kl. 06.30-11.00)
Prenumeration: Tel 016-177522 (vardagar 08.00-16.00)  |  Fax 016-177505  |  e-post: britt.bjork@folket.se  |  Gör dina prenumerationsärenden på folket.se


Nyhetstips
SMS/MMS: 72 001 Inled med FO TIPS
Ring in tips: 016-12 12 12  |  E-post: redaktionen@folket.se

© Copyright 1995 - 2010. Alla texter och bilder på Folket.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. Ansvarig utgivare Katrin Säfström. Stf ansvarig utgivare Arne G Jonsson. Läs om hur cookies används på Folket.se