– Det är den skola i Eskilstuna som flest elever väljer bort, säger Iha Frykman (M). Det är samtidigt den skola som har de sämsta resultaten.

– Något måste göras för att förändra situationen, anser hon.

– Som problemen hanteras nu hamnar svårigheterna i slutänden i famnen på eleverna. Det tycker jag inte är rätt. Det räcker inte med pengar för att komma till rätta med skolans problem, anser hon.

– Man måste förändra elevens situation och se till att de får lära känna svenska elever från början. Vi vill ha ut dem till andra skolor för att de ska få en bättre skolmiljö. Det vore bra för alla parter.

M i Eskilstuna har också börjat titta på Västerås där man börjat ett samarbete med även privata hyresvärdar för att få en större spridning på var i kommunen invandrare får sin bostad.

Skillnaderna ökar

Segregeringen i skolorna har ägt rum parallellt med bostadssegregeringen, slår Skolverket fast.

”Det har lett till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola.”

Dessutom har resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper ökat. Föräldrarnas utbildningsnivå har fått allt större betydelse, slår man fast.

Elever med särskilda behov placeras i särskilda grupper.

”För de lågpresterande eleverna kan det fungera som stigmatisering. Det påverkar elevernas självkänsla och motivation. Det påverkar också kamraters och lärares förväntningar.”

Effekten har blivit att skolan är mindre likvärdig i dag än i början av 90-talet, som utredningen jämför med. Stöd från hemmet har fått större betydelse, samtidigt som skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.