Katrin Säfström har många minnen från tiden på Folket. Hon minns intervjuer, val och stora händelser. Men hon har även många personliga minnen. Som hur hon började på Folket. Det började med att hon skulle söka jobb på Folkets lokalredaktion i Strängnäs. Eftersom hon bodde i Stockholm skulle hon köra till intervjun.

– Jag skulle på anställningsintervjun när bilen havererade i Södertälje. Och jag hade ju ont om pengar men jag ville verkligen ha jobbet så jag tog en taxi från Södertälje till Strängnäs, som kostade. Jag kom in till intervjun som en dränkt katt eftersom jag hade hållit på att putta bilen och sånt. Men jag fick ju jobbet så det var värt det, berättar hon och skrattar.

Hon arbetar nu som tidningschef på Länstidningen, Södertälje Posten och Nynäshamns Posten. Men det hon gjorde under sin tid på Folket minns hon fortfarande väl.

– Det har varit fantastiska möten med människor. Jag intervjuade en kvinna som överlevde Estonia och det var ett spännande människomöte. Alla såna där stora händelser som Estonia, tsunamin, det kommer man ju ihåg. Alla de där stora sakerna har stor påverkan på lokalpressen för det är alltid folk som berörs, säger hon.

Nytt tryckeri

Men favorithistorien, som hon ofta berättar, rör den arbetsmoral som finns på tidningen. Historien utspelar sig i början av 2000-talet när Katrin var ny som chefredaktör. Hon hade precis varit med och slutit ett nytt tryckavtal och tidningen skulle börja tryckas i Örebro.

– Vi hade sagt upp våra tryckare och skulle sälja tryckpressen till Kazakstan. Och så skulle vi ha totalutdelning, alltså ungefär 46 000 tidningar. Och det var väldigt tjocka tidningar för att det var mycket annonser i. Men sen visade det sig att tryckeriet i Örebro inte kunde trycka åt oss för att tidningarna var så tjocka. Och vi hade ju utlovat totalutdelning, säger hon.

Paniken spred sig och det fanns bara en lösning.

– Då fick vi ringa in de uppsagda tryckarna och trycka tidningen i två delar. Och de kom! Sen var vi tvungna att blada del 1 i del 2. Så all personal, redaktionsmedlemmar och säljare kom ner på natten och så bladade vi för hand. Vi hade trycksvärta upp till armarna. En del hade uppgiften att dela ut tidningsdelarna till alla och medan de delade ut ropade de saker som ”nu är det bara 35 000 kvar”. Och vi klarade av det. Det tycker jag säger mycket om Folkets personal, berättar hon.

Medievanor förändras

Katrin Säfström var en del av Folket under nästan 24 år. Många av de åren ägnades åt att se till att Folket överlevde. Hon tror att övergången till endagstidning kan vara både positiv och negativ för Folket.

– Det är naturligtvis med sorg i hjärtat som jag ser att Folket försvinner som daglig tidning. Men med tanke på att människors medievanor förändras och är koncentrerat mer på helgen tror jag att det är en utveckling som vi kommer se mer och mer. På så sätt ligger det i tiden, säger hon.

Men tillägger:

– Men ur demokratisk synvinkel är det väldigt tråkigt att en tidning tystnar under veckan.